onsdag 11 februari 2015

Asså, allvarligt...




I dessa förkylningstider florerar det av mer eller mindre vettiga råd. Jobbfikat peppras med tips om stormhatt i öronen, snortning av mosad vitlök och grötomslag med 7 kryddsorter kring halsen. Några prisar effekten av Ginkgo biloba, andra håller sig till beprövade kurer bestående av 9 delar valfri starksprit och 1 del torkade blad av Tussilago farfara (sommarbladen, inte vårbladen - detta är viktigt av någon anledning).

Sedan har vi sådana taktiker som att rutinmässigt överdosera med vitamin C, sprida några grabbnävar linfrö över varje måltid, eller att dränka in varje maträtt med två-tre deciliter fiskolja.
För inte att förglömma antioxidanter.

Jag märker att jag blir mer och mer skeptisk. Finns det inte bevis (och då pratar jag inte om vad någons kompis kusins flickväns brorsa bedyrade att viiiiiist, testa vetja, min gammelfarbror käkade torkade kråkbär varje dag och levde tills han blev 108) så är jag inte särskilt intresserad. Jag är nästan aktivt ointresserad.

Visst, vissa gamla råd är bra - vila mycket, drick gärna något varmt med honung i (här finns det faktiska forskningsresultater med positiva förtecken), håll aktivitetsnivån måttlig eller lägre. Här är jag helt med. Mycket gammal lärdom har visat sig att ha effekt. Vi har använt acetylsalicylsyra (som återfinns i Aspirin och Treo bland annat) i nära nog fyra millennier.

Från folkmedicin till medicin.